16/4 Viernes
Inte vilken ViernesFredag som helst..

Den här kvinnan har haft turen att träffa mig 😇.


Så här skrev jag på FB för ett år sen:
Den här kvinnan har haft turen att träffa mig 😇.
Ännu lyckligare och förvånad blev hon den HÄR dagen för fem år sen. Då var det en lördag.
Idag för fem år sen var det SukkaCupens årspremiär i Nybro. Tyvärr åkte vi på ett präktigt mottorras som bla resulterade i ett hål i blocket på den nybyggda motorn. 🙁.
Det kom att innebära lite komplikationer för mig då Brittmarie fick stanna i skogen och vakta bilen medans jag liftade till Nybro för att hämta släpet. Bilen står högt i vårt lilla specialsläp så det är i princip omöjligt att lasta själva om inte motorn går. Därför fick Britta stränga order att försöka hålla kvar lite gubbar som kunde hjälpa till med lastningen när jag sent omsider anlände. Ingen av dem visste ju att det var bråttom till prisutdelningen där en vigselförrättare väntade..
Idag firar vi femårig bröllopsdag ❤️
Så här skrev jag på FB för ett år sen:
” Älskade Brittmarie.

Så idag firar vi hela dagen. Vi börjar med att göra pumpamarmelad. ❤️

Sen ska vi göra nåt av den egna mangon. ❤️

Blir en mangopaj. ❤️

Sen kör jag upp vårt gamla badkar till Pepes häst. ❤️

Sen är ju Marc Marces tillbaka efter nio månaders uppehåll. Oerhört imponerande att vara trea redan på Full Practise 1!! En sann mästare.

Men mer skulle göras idag. En sväng till Torrox Pueblo. Uppe vid Caracoles brukar vi se Frigiliana, Nerja och havet. Men idag... 🙄

Vi mötte upp Pia och Kent för att vid vårdcentralen registrera oss för ev. Covidspruta. Ser lovande ut. Måste dock komplettera med ytterligare ett par kopior. Vi tar det med jämnmod.

Vi spatserade (vilket handlar om att gå i trappor i den jär delen av Andalucia) till kommunkontoret för att förnya vår registrering hos kommunen när vi ändå var där. Hann även med att bli några tapas vid en sån där genuin sylta.

Väl hemma började det riktiga firandet.

Kvällen avslutades på ett ganska standardmässigt sett.
Idag den 16:e April är det fyra år sen jag för en gångs skull lyckades överraska Dej och få Dig lite ur balans. Annars är det väldigt svårt.
Vi gifte oss ju vid målgången på en rallytävling i Nybro. Oduschade och i våra rallyoveraller. INGEN förutom jag och vigselförrättaren visste något. Inte ens de förutbestämda vittnena. Lite svettigt för mig var det då vi hade åkt på rejält motorras ute i skogen och det tog tid att hämta bilen. Du undrade ju lite varför vi hade så bråttom till prisutdelningen...
Jag vill idag passa på att berätta för mina/våra vänner hur mycket Du betyder för mig.
Många som träffat oss kanske inte tror det då vi nog är lite mer annorlunda än de flesta vad gäller vår relation. Båda två är vi ju inte några vänner av ”jolm”. Alltså sånt här duttinuttande som om man pratar till katten. Vi har levt som särbos i fler än tio år och är vana att klara oss själva. Att sitta och hålla hand är inte riktigt vår grej. Vi vet var vi har varandra ändå. Jag ”säger ju till om det blir nån ändring” 😉
Du har verkligen gett mitt liv mening. Så mycket häftigt vi upplevt tillsammans. Dels i vår älskade husbil men också miltals på vår röda motorcykel BEBe. Du lärde Dig att guida oss med hjälp av kartan mot min rygg. Runt om i Sverige och Europa.
Sen kom återfallet med rally. Du stöttade direkt och hängde på. Så många roliga spännande SS-kilometrar vi upplevt. Ja transportsträckorna var aldrig tråkiga de heller. Jag litade på Dig. Du litade på mig. Du har alltid stöttat mig i våra aktiviteter som mc-åkning och rally. Men även när jag ville prova mina vingar var det aldrig någon tvekan. Full support även då. Du är verkligen min trygghet och min livscodriver.
Aldrig har varken Du eller jag varit intresserade av en massa häftiga prylar. Istället är det livskvaliteten som gått i första hand. Och jösses vad kul vi haft och vad många spännande saker vi upplevt tillsammans.
Slumpen tillsammans med egen vilja gjorde så att vi hittade vårt egna lilla paradis här nere i Spanien.
Här har vår relation verkligen satts på prov i och med karantäninstängningen på hittills över en månad. Påfrestande i många relationer. Men för oss har det gått alldeles fantastiskt bra. Ja nästan bättre än vanligt och definitivt bättre än förväntat.
Tänk att ha sån tur som jag hade. Några sekunder handlade det om och hela livet får en ny mening.
Ikväll ska vi festa till lite med våra fantastiska pälskroppar (Sara o Walter).
Jag älskar Dig Brittmarie av hela mitt hjärta.
...och jag säger till om det skulle ändra sig. ❤️”
Så idag firar vi hela dagen. Vi börjar med att göra pumpamarmelad. ❤️
Sen ska vi göra nåt av den egna mangon. ❤️
Blir en mangopaj. ❤️
Sen kör jag upp vårt gamla badkar till Pepes häst. ❤️
Sen är ju Marc Marces tillbaka efter nio månaders uppehåll. Oerhört imponerande att vara trea redan på Full Practise 1!! En sann mästare.
Men mer skulle göras idag. En sväng till Torrox Pueblo. Uppe vid Caracoles brukar vi se Frigiliana, Nerja och havet. Men idag... 🙄
Vi mötte upp Pia och Kent för att vid vårdcentralen registrera oss för ev. Covidspruta. Ser lovande ut. Måste dock komplettera med ytterligare ett par kopior. Vi tar det med jämnmod.
Vi spatserade (vilket handlar om att gå i trappor i den jär delen av Andalucia) till kommunkontoret för att förnya vår registrering hos kommunen när vi ändå var där. Hann även med att bli några tapas vid en sån där genuin sylta.
Väl hemma började det riktiga firandet.
Det blev oxfile till middag. Perfekt tillagad.
Kvällen avslutades på ett ganska standardmässigt sett.
Vi slapp iaf regnet som nu vräker ner. Godnatt o trevlig helg!
Kommentarer