Ola´s Mobilblogg

Ibland sker bara saker... Detta är Sara. En bodeguero (Spansk råttjägarhund). Nu tillhör hon oss med chip, pass o alla sprutor. Enda problemet är att hon inte får komma till Sverige inom tre veckor (rabiesvaccinet). Så det blev bara för Bm att stanna kvar tills februari när jag kommer ner igen.  Efter lite forskning av Bm så har vi fått en lite klarare bild av historien. Mycket är dock rena antaganden. Men google o FB är grymma verktyg.  Sara har tydligen försvunnit från nån vinodlare i Malaga och blivit omhändertagen av en polis "Kiko" som sedan fått tjänst i vår by Frigiliana. Här flyttade de in i vårt grannhus för ett par veckor sedan men ångrade sig visst när de upptäckte hur kallt det var i stenhuset på nätterna den här årstiden.  Sara och en 80 kilos mastiff fanns vid huset i tisdags och skällde en hel del båda två på oss "nykomlingar". Jag gick upp för att hälsa på dem o få tyst på skällandet. Båda hade med lätthet tagit sig utanför deras staket.  Strax var S

En bra dag här nere innehåller sömn till 8. Sen en god frukost följd av en promenad så man vaknar. Det har då ljusnat och solen börjar nå oss här nere i dalen. Alltid lika impade av utsikten när vi kommer upp till stora vägen. Därifrån ser vi Frigiliana, Nerja och havet. Nu extra roligt med en fyrbent följeslagare som garanterat avverkar 5 gånger längre distans. Idag fick vi besök av Gunsan från Almunecar.  ...och Bosse... jösses vilken tuff katt. Igår jagad som en besatt av Zara (måste börja stava rätt nu) och idag kommer han smygande till bara en meter från henne. Men jag lovar att jag fick hålla i henne.  Så har jag kört lite med min lilla ettriga motorsåg så att vi har gott om brasved till kaminen. Varmt o gott i stugan.  Kvällen avslutas som vanligt med några omgångar sequence (spel). Självklart leder jag med 25-23. Ointagligt tycker jag. 

I natt låg hon inne... på golvet jämte vår säng. Inte ett knäpp hörde vi. Brittmarie skulle aldrig ha en korthårig vit hund. Aldrig en tik. Aldrig en med jakt i.  ....SUCK.  Här ligger hon nu. Tillgiven så in i norden. Men ute på promenad så slås jaktmodet på till 100%. Kan säkert vålla oss problem. Katten Bosse lär vi inte få se på ett tag... Brittmarie har just bestämt sig för att stanna kvar här nere om nödvändigt.  Så jag får nog leta mej en r eservcodriver till vinterns tävlingar.  Fint att va pensionär...

Den här dagen handlar helt om grannhunden Sara. Inte nog att hon var med oss hela eftermiddagen. När vi gick upp till nya grannarna för att "lämna tillbaka" henne så tog de knappt notis om henne. De nämnde något om att vi kunde få henne ...om vi hörde rätt. Så när vi gick tillbaka från det upptagna paret (med att röja i en sunkig villa) så följde Sara med oss. Svårt läge således. Vi tillhör ju inte dem som sparkar hundar för att bli av med dem. Men gränsen sattes vid att hon inte fick komma in och att vi fortsatt inte skulle ge henne mat.  Så när det blev dax att gå in så lämnade vi henne ute. Hon lade sig då utanför vår ytterdörr. Motstridiga tankar i våra huvuden men nu fick det bli så här. Säkert skulle hon trippa hem när det blev mörkt o kallt.  Döm om vår förvåning när vi runt åtta på morgonen öppnade dörren och hon låg kvar!!! Jag gick omgående upp med henne till våra grannar... men de var borta. 😳 Då... var det ingen tvekan om att ta in henne. Efter frukost blev det e

Kommer man på besök och inte får plats eller vill övernatta hos oss finns det mysiga rum strax intill.  Hotell och restaurant Los Caracoles. Med utsikt över bl.a Frigiliana.  Lite speciellt denna morgon då det är förhållandevis kallt på nätterna. Syns tydligt hur mycket man eldar när det är lugnt o röken ligger kvar.  Vi smög ner till Torrox Costa och strandhaket Pepe Oro där vi brukar ta en fika med glass. Efter att ha handlat det nödvändiga rullade vi hem till Casan.  Älskar Brittmaries tapas... Till vänster om vår långa vita mur ligger Casa BriOla. Huset ovanför har blivit befolkat. En Spansk Polis m fru o två hundar.  Den ena -Sara- har redan fattat stort tycke för oss och ligger just nu utanför vår dörr och vaktar. 

Finns det nåt att tillägga?

I förrgår målade jag på Zolveigh hemma i Örebro.  På kvällen (dan före dan) blev vi bjudna på veganjulmiddag hos Bm's dotter Tilde i Sthlm.  Igår anlände vi till ett soligt Frigiliana och kunde fullfölja vår tradition att åka mc på julafton.  Det blev en tiomilatur per omgående på de fantastiskt krokiga bergsvägarna här i trakten. Ett uppehåll uppe i lilla Arches är nästan obligatoriskt. Sedan var vi bjudna på julmiddag hos fantastiska fam Ahlén men vi tvingades avböja då vi behövde hem och fixa värme i vår egen Casa.  Fick dock med oss en god Janson och nybakat bröd så vi klarade julaftonskvällen galant.  ...och varmt o gott hann vi få.  GOD JUL till er som kikar här. 

När det nu för ovanlighetens skull kom en helg som inte var bokad för något speciellt så bestämde vi att var o en gör sin egen grej. I mitt fall så stod det högt på listan att skrota bort en reservdelsbil som varit ståendes på gården.  Började med att rulla in den på fredagskvällen och demontera dörrar ich stolar.  På Lördagen anslöt Sollet och Stig-Åke. Då går det undan.  Bakskärmar kan vara bra att ha... Hela söndagen gick åt till att städa, röja och sortera.  ...och då behöver man inte ut o jogga. 😄

Ja det kan ju handla om att få mer tid över att fixa med Suzukibilar och bitar. Lite bättre ordning kanske är på sin plats.  Än behöver jag bidra en hel del med min erfarenhet och kännedom om maskinerna men fruktansvärt skönt slippa ansvaret. Å riktigt roligt har det varit denna vecka att laga rost.  Men helgen blir tuff. Ingen Brittmarie som tar hand om mej...

Nu blev det dubbelt Lindegården. Förra helgen var den fylld av motorsportfolk. Nu var den bara fylld av hungriga människor och massor av julmat. Som tur var med små lappar som beskrev vad allt egentligen hette (typ svartfotsskinka). Med vid bordet hade vi personalen från BlästerMäster. Trogne Micke med fru och dotter Cassie som ofta hoppat in och jobbat som en hel karl. Självklart även gamle vännen Figge som ju varit min trogne hjälpare både i arbete och på fritid sedan urminnes tider. Dessutom är han av många anledningar väldigt hemmastadd hos Johnny o Hillevi här i Lindesberg. Kompisen Stig-Åke hängde med inte utan anledning. Förutom att han hjälper Bm o mej i vårt rallyåkande som mekaniker och serviceman så har vi ju samlat massor av pokaler tillsammans i långloppsracing. Och faktiskt har han jobbat i BlästerMäster under perioder då vi hade väldigt mycket att göra och han lite.  Medelåldern togs väsentligt ner av Martin och Malin som är dem som nu har övertagit BlästerMäster och ska

Förra lördagen hade Bm städat sina garderober och hyrt ett bord på Loppisen i Örebros Golfhall.  Jag skyndade mej därifrån och drog iställetvupp till Johnny o Hillevi's Lindegården där Västra Bilsportförbundet hade möte. En trevlig tillställning bland många likasinnade. En sak kunde direkt konstateras. Gamla gubbar ska inte syssla med virtuell bilsport... Näe. Vi gillar mest IRL 😎 De här e på riktigt. 

...anslöt sig min älskade hustru till pensionärsklubben. Tack vare den turbulens som råder på hennes arbete har hon faktiskt slutat sin tjänst i förtid med fullt betalt. En grym lättnad för henne. Nu blev allt nog ändå lite plötsligt och ovant. Men vi är fenor på att anpassa oss. Så detta kommer att bli jättebra!! Jag märker för egen del jättemycket av förändringen. Blir bra detta. Mycket bra. 

I Lördags hade vi årsmöte i 1300 RalluCup hos OMSE i Nynäshamn.  Kan väl säga att det just nu inte på något sätt är lugnare som pensionär. Nya ägaren Martin och hans sambo Malin behöver all info de kan få. Mycket som ska ändras. Både praktiskt men också i den digitaliserade världen. Så tillsammans med nytt förtroende som ordförande i cupen så har det accelererat rejält. Men visst kan man hålla fullt en stund till. Även om mållinjen är passerad. Tids nog ska jag släppa gasen och cruisa.  Tror faktiskt det är värre för Bm i hennes arbetssituation. Men hon ser ju åxå ljuset i tunneln. Snart går hon med i min klubb.  😊

Ja, så skulle jag som gammal rallyförare nog kalla det.  En extremt viktig dag eller kanske hela weekenden inklusive denna Fredag den 19:e November 2016.  Idag har jag gått i mål på livets längsta och viktigaste Specialsträcka. Nämligen Arbetslivssträckan. Jag började som femtonårigt mopedbud på Holm's partiaffär i Uddevalla. Det är 54 år sedan. Sen var det lite avbrott för lite skolgång i Stenungssund innan jag hamnade som lastmaskinist i Mellringe grustag, Örebro som sjuttonåring. Bara 52 år sedan. Direkt efter lumpen så köpte jag min första lastbil och började som egen åkare köra betong till miljonprogrammens byggen. Det hann bli två bilar till innan rallysporten tog över på heltid precis i början på -80 talet. 36 år bakåt i tiden var det, men tävlandet började några år tidigare. Tacksam för allt jag fick uppleva under den tiden.  Precis i början på nittiotalet tog det roliga slut och mitt liv med BlästerMäster startade. Det har varit en lång och kämpig resa där jag lyckades ta

Ytterligare en vecka har gått i kalla Sverige. Mot alla odds så har vi haft fullt med jobb på BlästerMäster. Bara att vara tacksam så här på upploppet av ett långt arbetsliv.  Brittmarie anlände Berglunda i Fredags kväll. Lördagen ägnades åt att skifta däck på ett antal fordon till dem av lämpligare typ. Lördagen var riktigt fin så vi beslöt att dra till vårt favvoställe vid den lilla sjön uppe i Kilsbergen.  Rätt val var det. Blev en skön promenad på eftermiddagen och en fin kväll. Tacksamma är vi att vi valt detta husbilsliv här hemma.  Söndagen var grå. Passade utmärkt då vi kunde röja lite hemma på kontoret och bereda plats för kommande nya krafter. Känns väldigt positivt. 

Redan har en vecka gått sedan vi satt i bilen och rullade genom Frankrike. Chocken med kylan har inte gått över. Snarare förvärrats med ständiga minusgrader. Mina tappra blästerkrigare Micke o Cassie kämpar oförtrutet på trots minusgrader och att vatten och tryckluft definitivt inte trivs då. Fantastiska medarbetare.  Här ser ni en gubbe -lite brun e ja allt- som inte blir ompysslad av sin luvs codriver denna helg. För vanskligt åka bil för henne denna helg och mycket att ta ifatt gjorde att vi beslutade göra ett stort och ovanligt undantag att inte träffas denna helg. Får se om jag överlever.  Beträffande (för oss) livsavgörande, eller rättare sagt livspåverkande beslut så vill jag notera i denna dagbok att Bm Måndagen den sista Oktober sade upp sig från sitt arbete. Inget revolutionerande, då redan 14 av 19 anställda gjort det den senaste tiden. Varför? Ja... det borde man nog fråga chefernas chefer om.  Och BlästerMästers överlåtandeprocess fortsätter. Känns väldigt positivt och ins

Just nu snöar det utanför husbilen här i Örebro. Men i Söndags när vi anlände Sverige så var det faktiskt väldigt vackert höstväder.  Morgonen på båten såg lovande ut.  Riktigt roligt att kunna passa på att hälsa på Peder o Lucia som just fått tillökning i familjen av lilla Saya. Verkligen lägligt. Men allvaret väntade. Visiten blev för kort men vi behövde hem båda två till allvaret.  Bara att säga hej då till stolt far o ställa siktet på Jönköping. Där skulle Bm tippas av utan åthävor o jag dra vidare mot Örebro.  Faktum är att vi båda befinner oss i livsavgörande situationer just nu. Inte av överlevnadskaraktär men det som händer just nu kommer innebära väldigt stora förändringar. Vi har det jättebra men tror nu det kommer bli ännu bättre.  Bm har beslutat sig för att förändra sin arbetssituation radikalt. Det har jag med. Just nu inleds processen med att låta en annan yngre driftig förmåga att ta över verksamheten i BlästerMäster. Dax att bli pensionär på riktigt. 

Jaha, så kom då det oundvikliga. Dax att bära in möblerna och täcka över poolen. Nu väntar de 370 milen på att tillryggaläggas.  Så tidigt i morse var det bara att ställa ut sista måltiden (för denna gången) till Bosse innan vi gav oss iväg. Vårt älskade Friggi säger vi hejdå till.  När detta skrivs har vi åkt exakt i 18 timmar och hela tiden hållit hastighetsbegränsningarna, trots det har vi hunnit att avverka 185mil och kommer att vara i Tyskland innan den här fredagen är slut.  Att behöva stanna och ta fikapaus mellan Jönköping och Vadstena känns just nu väldigt avlägset. Bara rulla på i lagom takt är oftast mycket effektivare än att köra fort och stanna ofta. 

I tisdags fick vi besök av Ann-Christine o Staffan.  Obligatorisk promenad i Friggi. O vi hittar nya gränder varje gång.  Onsdagen ägnades åt en MC-tur till Almunécar där ärenden uträttades hos självaste Notarien.  Sedan äntligen kunde vi dra till Velez Malaga och hämta EMRik. Lycklig men bra mycket fattigare. Nu göller det bara att han funkar hela vägen hem. Hann t.o.m. med ett soffaköp på IKEA i Malaga när vi nu hade bil som rymmer sådant.  På hemvägen escorterades vi av Guardia Civil som följde oss (Jag på motorcykeln o Bm i EMRik) ända hem till Casan. Gissar grannarna glodde. De ville se våra Spanska ID-handlingar som vi såklart hade låg hemma. Så de lämnade oss med glada tillrop o allt var frid o fröjd förutom besväret de hade att vända. Alla poliser är nog inte ess i att köra bil.  Idag Torsdag är det stora undanställar- och lastardagen. Men vi varvar med pooldopp och solstol.  I kväll åker poolskyddet på. Sen får vi se när vi får nöjet att ta av det igen. Hemlängtan är just nu f

Tisdags var Siv o Erik här och i Onsdags  gjorde vi Friggi med Titti o Eje.  På Torsdagen fick jag mej en omgång av Istvan igen direkt efter Gunsan.  Sen drig vi direkt till Velez Malaga för att titta till EMRik. Verkar bli en dyr historia. Ser ut som dieselpumpen skurit.. med en massa följdfel på köpet. Bl.a. Pumpdrivning inkl kamaxel. Nåväl.  Vi låter oss inte nedstämmas. Är ni nyfikna på vad typ av vägar vi åker MC på så finns ett smakprov här.  https://youtu.be/plW3GXKZwVM Mer smalare o krokigare kommer. 

Har haft lite strul med BEB-en efter nedkomsten hit. Först ville han inte ladda så det tig närmare en vecka innan vi fick dit ett nytt laddrelä. Sen var en tändkabel lös vilket orsakade att motorn bara gick på tre cylindrar. Än värre när någon av förgasarna flödade över och han blev tvåcylindrig. Men händige herrn fixade det med och idag blev det en rejäl runda uppe runt Competa.  Ikväll ser det ut som vi ska äta upp nån liten hund...

Nu ensamma igen efter Figges besök.  Inte särskilt mycket händer. Precis som vi vill ha det.  Det går framåt med vår skygga katt Bosse som fortfarande lever efter mjölkdrickning och avmaskningspiller. Hon kostar på hon Bm. Nu kan vi stryka på honom medans han äter. Men bara då.  Gräshopporna är många just nu och tyvärr hoppar en hel del i poolen. Vi hinner inte rädda alla. Särskilt inte dem som hoppar rakt i igen efter vår insats.  Porrar gör de med.  Blev en MC-tur med BEBen upp till bergen bortom Jete till den kända konstnären Kitty Harri. Häftig trädgård hade hon. Bm gick i spinn direkt. Ni kan kolla på www.kittyharri.com. 

...kallar ju vi de här med strandlinjen och beachen. Men ibland är det ju kul. ...om det inte blir i för stora portioner.  Igår kväll avslutade vi dagen med en promenad i Friggi och middag på El Casino.  Fick bli ett besök i Nerja o obligatoriska Balkon de Europa. Bjöds även på dansuppvisning med kastanjetter och klapprande klackar.  Matäta på flådig restaurant me sjöutsikt.  Vissa trivs bättre än andra.