Ola´s Mobilblogg

Idag är det första dagen i Februari. Men andra dagen för något som jag i ren spontan känsla startat.  Det handlar om en insamling av pengar till en mycket uppskattad Bloggare vid namn Tommy Svensson från Kristianstads Allehanda. Han driver utan minsta tvekan Sveriges populäraste och mest besökta motorblogg. Det har han gjort förtjänstfullt i många år på ideell basis.  Hans kärlek för i synnerhet sin egen rallybil "SilverVOCen" och för diverse Opelbilar är dokumenterat välkänd.  I måndags 30/1 kunde man på slutet av hans långa nyhetsflöde läsa om dagens "Opelspotting" (mej ovetandes inskickad av min vän Stefan Sollet Sollenfelt) som var en silverfärgad Opel Rallykadett i full historiskt tävlingsskick. Dessutom nybyggd och tävlingsklar, men inte ännu tävlad med.  Spontant i facebookflödet i anslutning till bloggen skrev jag att han "banne mej borde ha" just den bilen. Anledningen var just att det var en Opel, det var en rallybil  ...och den var sil

Den 31 januari fyller många människor år. Det gör även min vän och trogne vapendragare Stig-Åke Hedmark. I stället för att ligga hemma och äta praliner på divanen så kom han ut till verkstan för att få ordning på vattenläckaget i motorn som han upptäckte i Lördags.   Urzula hade ju vatten i ett tändstiftshål.  Det visade sig att hon hade en pytteliten läcka vid en av frostpluggarna i topplocket. Så nu blir det fixat. Själv har jag just nu inte tid att skruva över huvud taget. Men det är en annan historia.  Stort GRATTIS Stig-Åke! Nu är vi jämngamla gubbar en tid igen! 

Tänk om man kunde hålla sin stora käft stängd... I måndags skrev allas vår motorbloggare Tommy Svensson som vanligt om allt som händer i motorsportens värld. Vi är väldigt många som håller oss uppdaterade tack vare hans forskande i sitt breda kontaktnät. Så slipper vi helt enkelt leta. Han låter även folk komma till tals med sina åsikter och han har även egna. Allt detta gör han dessutom ideellt! Vi alla vet att han har en "SilverVOC" i garaget samt hans svaghet för Opelbilar (helst lite äldre har jag förstått).  Den här måndagen hade han fått in en "Opelspotting" på en jättefin nybyggd AppenixK Opel Rallykadett fr 1969. Man kunde läsa mellan raderna hur sugen han var på denna bil. Dessutom var den Silverfärgad. Två flugor i en smäll!! Jag vet att han som enkel journalist har begränsad budget som de flesta av oss och att den där Opeln bara var en dröm.  Jag fick bara ingivelsen att den där bilen skulle han ha.  Efter en kvälls snurrande på Facebook

  Ibland blir nog vi karlar lite larviga. Jag menar detta med bilar... Vi lägger ut foton på när vi tvättat dem!!! Men det kanske är likvärdigt med när kvinnsen lägger ut bilder på nya gardiner eller sängöverkast. Vad vet jag.  Men nu måste jag faktiskt krypa till korset och erkänna en sak. Jag gillar skarpt vår Urzula. Nog har hon många skavanker och bär spår av tidens tand. Och inte tillhör jag pedanterna. Försöker bara underhålla henne lagom chysst utan för mycket botox eller läppglans. Å jäklar vad glädje hon levererar! I helgen körde vi (jag och Bm vikarien Tom Törngren) vår andra deltävling i Sukkacupen och vi tog vår andra seger i rad. Här står hon nu i garaget och får smälta bort lite snö och is från kjolarna utan att ens blivit tvättad! Nu blir det några veckors uppehåll innan hon ska ut och luftas på nytt. Förhoppningsvis med dubbdäcken på. 

Detta är en speciell dag i vårt liv. 2004 var det på en lördag o vi hade bestämt oss för att träffas efter intensivt chattande sedan måndagen. Vi träffades för lunch på DalBaffo i Jönköping o sedan blev det kaffe hemma hos mig så Ola fick träffa Nisse som var valp då. Inte trodde vi då att vi skulle ses ca 50 helger per år o till slut gifta oss men så blev det.  Detta är kärlek o respekt.    Eftersom vi har 350 mil mellan oss så blev det att skåla i Cava via videochatt.  Tack Ola för att du berikar mitt liv. 💞

Utmaningarna består denna vecka i att klippa färdigt häcken, kanske måla någon möbel, planera uteköket, repa upp något stickat o sticka om samt fixa en bil till fredag när det ska bli storstadsbesök. Önskningarna, när vi nu intar vår frukost i sängen, är att solen ska skina, att jag får EN natts sömn utan värk o att Ola ska komma hit tidigare än beräknat.  Nu blir det inget mera denna dagen om inget oförutsett händer i vår lilla idyll.  

I lördags var det alltså tävlingspremiär för oss i Sukkacupen.  Det slutade med en vinst som jag är mycket stolt och glad för. Snövallarna är faktiskt mina bästa vänner och det verkar av resultaten att döma att jag gör bra ifrån mej på vinterföre. Den här gången med mycket god hjälp av unge Victor Johansson från Ryd.    En annan viktig person som ska ha credit för allt jobb och energi han lägger ner på Team Strömberg är trogne Stig-Åke Hedmark. Tur han åxå är pensionär.  I går kväll tog det tid innan prisutdelningen var avklarad men vi körde ända till Hudiksvall innan vi stannade för att sova. I morse fortsatte så färden utvilade och med frukost i magen.    En som passade på att utnyttja husbilens fördelar var Victor...

Ja nu är 2 veckor avklarade o vi lever fortfarande.  Igår var det stressigt för Ola körde rally i Stugun. Att det kan vara mera stressigt att sitta som åskådare än att åka med var en ny upplevelse. Men det gick bra o han o min ersättare Victor vann våran klass. Det är grymt av min fantastisk man, han blir ju ändå 70 i vår. Grattis Ola o Victor🎉 Men som sagt var idag är det söndag o Sara o jag har bestämt att vara latare än vanligt.  Först tog vi oss upp för slänten där det gäller att kliva rätt bland sten o bröte. Finns inte ens en stig utan man får försöka ta samma väg som getterna. Men väl uppe är det skönt att ha klarat av det. Lååångt där nere ser ni vårt hus.    Efter en kort promenad kommer vi upp på Frigiliana-Torroxvägen o då möts vi av en vy som jag aldrig tröttnar på. Varje gång jag kommer upp så fascineras jag lika mycket av detta.  Väl hemma igen blev det lite tapas o ett glas vin i solen med ett sticke o sedan var det Saras tur att njuta. Hon älskar när man fixar med henn

...till årets rallypremiär.  Idag har vi varit hos Pål Grande och känt av hans gästfrihet. Jättehäftigt kunna få testa rallybilen på en avstäng vinterväg.  Jättebra att hitta tillbaka känslan från förra vintern.  Pål med sitt Depå Grande har stenkoll på alla vägar och fixar så alla kan prova på ett säkert och bra sätt.  Nu när Bm är kvar i Spain pga Sara (hunden) så ställde sympatiske junioren Victor Johansson från Småländska Ryd upp som ersättare. Jag tror det kommer gå jättebra och bli jättekul. Ser verkligen fram mot morgondagen. 

Idag åker Ola till Stugun för årets första rally. Trodde inte det skulle påverka mig men..... Tycker det är för jävligt och är riktig deppig och för första gången på den här resan är jag riktig ledsen och gråter hela tiden. Men det är som det är o nu hoppas jag att det kommer att gå riktigt bra för Ola o sedan hoppas jag o ser fram emot Lima där jag forhoppningsvis får vara med.  Men livet är ju som det är  och det är ganska skönt att må så här ibland. Livet är inte bara en fest.  Men jag ska måla lite möbler o kolla på alla gamla program med Lars Lerin.  Det blev inget mer än flingor av snön igår men i Competa ligger den kvar.    Kör nu som helvete på lördag Ola o visa att gammal är bäst. Jag älskar dig!!!

Denna veckan har vi haft burträning o det var då jag fattade att Sara är smart. Istället för att gå in tog hon tassen o drog ut filten. Då trodde jag att jag var smart o lade under en halkmatta, hon försökte dra ut den men insåg snabbt att det inte gick o då bet hon lätt i filten o drog istället. Världsklass!!! Dag tre var hon inne o stannade kvar utan stängd grind så nu SAS kommer vi.    Denna dagen började spännande då Sara upptäckte en räv på morgonpromenaden o det var mycket spännande. Men denna pärla till hund blir lydigare o lydigare så hon drog inte iväg.    Sedan kom Gunsan o hämtade mig, hon tyckte jag behövde civiliseras, o det bar iväg till Almunecar. Fika i hennes lägenhet o en massa prat sedan smörrebröd på restaurangen bredvid.  Trots blåst, moln o kyla hade vi en urtrevlig dag. Men när vi närmade oss casa BriOla så....   ..snöade det. Detta har inte hänt på de 20 år grannarna bott här. (Bilden skulle vara en video men den ville inte. De små vita prickarna i träden är snö

...till rallyhelg.  Det var ju därför vi hade bokat hemresan till förra helgen. Denna helg skulle vi tävlat i Järbo följt av nästa i Stugun och tredje I Bergslagsrallyt, Grängesberg.  Järbo blev flyttat så det gav mig välbehövlig tid att komma ifatt hemma samt att göra iordning Urzula för vinterns drabbningar. Har även hittat en codriver till Stugun i form av unge Victor Johansson från Ryd. Hoppas bara jag har något att tillföra.  Här finns ju ingen snö. Bara kyla. Men det ser visst bättre ut norröver. Är ju en bit till Stugun.  Helgen har jag ägnat åt att göra iordning reservdelar och lasta kärran. Ska nog bli ordning på detta med. 😄

...sedan jag lämnade värmen och paradiset.  Nu då? Ja... Sollet var här med en växellåda Jan-Erik har renoverat.  Annars inget nytt under stolen.  Får ta in släpet i helgen o lasta reservdelar inför rallypremiären i Stugun.  😐

  Efter den sedvanliga morgonpromenaden blir det en fika med nyplockad blombukett.  Eftersom det är fredag slår vi på stort och tar en promenad via okänslig natur upp till Caracoles för att dricka en kopp kaffe...  Men när servitrisen ser mitt ben som är alldeles blodigt efter någon kvist som rivit upp ett sår får jag in denna bricka. Vilken service. Efter desinficering ser det bra ut.    På vägen hem passar jag på att boka en bil den 27/1 och den 8/2 (är ombokningsbar Ola).  Väl hemma kostar jag på mig ett glas Cava, det är ju fredag.  Vi saknar dig Ola. 

Soluppgången skiljer inte så mycket mot hos Bm. Inte natt-tempen heller faktiskt.  Men solnedgången.... Ingen tvekan om var jag skulle vilja vara just nu. Plus längtan till Bm o Sara. Men de överlever jag säkert. 

 Idag vaknade vi av "storm", möbler lite varstans o alla tändruskor spridda över gården.   Sedan morgonpromenad där jag går 3 km och Sara minst 1 mil. Vi fick med oss lite lavendel till sockerkakan.   Sara har jagat råttor under pooldäcket och blev riktigt förbannad när råttan klättrar upp i tujjan. 

Lite mildare nu men bara tillfälligt. Bilden visar inte hur mörkt det egentligen är. Redan klockan tre. Har fullt upp att jobba med Sukkacupen inför årets premiär. Letar t.ex. efter någon som har tid att ersätta Brittmarie i högerstolen när det blir rallydags. Det är ju egentligen vår grej tillsammans. Men ibland får man göra undantag. Många har anmält intresse. Nu är det bara att se vem som har tid att följa med i första hand ända upp till Stugun i Jämtland. Däruppe är det åtminstone snösäkert. Ska bli kul.

Igår gjorde vi just ingenting mer än 5km promenad, bar hem lite ved o låste oss ute.  Idag vaknade vi till denna fantastiska himmel och +10  Vad kommer denna dagen att handla om vet vi inte än men det blir nog att baka pannkakor och klippa häcken.  Livet som pensionär är ganska behagligt. 

Dagen började med frukost o en bra bok. Sedan morgonpromenad för att se solen gå upp vid havet.   Sedan hem och en god kopp kaffe. Sara tror att Ola kommer så fort det knäpper.  När solen kommer till oss njuter vi en stund igen för att sedan städa huset.   Promenad igen och denna gången råttjakt men råttan kom undan o sprang upp i ett träd.  Vi klipper lite häck o sedan blev det broccolisoppa o mys framför brasan.  Var inte oroliga ni ska inte behöva höra detta varje dag. För det är nog så här det blir framöver. 

Inte kul sitta inträngd mot fönstret med två okända personer bredvid en som inte vill prata utan titta på nån film med hörlurarna på. Mina knäskålar mot framförvarandes ryggstöd. Och så krypvärken som kommer smygandes. Försökte sova men det gick inte. Då känns 4,5 timmar som en evighet.  Hittade till slut bilen i lågskor och barhänt.  Tack o lov startade den i den 12 gradiga kylan. Men att få bort all snön ( mer än vad det ser ut för) var en pärs. Alldeles självförvållat förståss. Men ändå.  Nu hemma i Örebro. Sover nog länge denna söndag. 

Ola har åkt, jag gråter och Sara letar men vi SKA klara det 💪 Frysen och grönsakskorgen är fyllda och jag tycker att det ska bli en kul utmaning att klara sig utan bil och affärer. Det svåra kommer att bli att Ola inte kommer till helgen och inte nästa heller och inte......Vad vi älskar denne man❤️❤️❤️❤️

Ärligt trodde jag inte det skulle kännas så tungt som det gjorde att lämna vårt paradis. Märks att jag tycker oerhört mycket om det. Men när jag har gjort det förr har det alltid varit i sällskap med BM (och nån gång med Nisse) och då gick det lättare.  Men att lämna denna fantastiska kvinna o denna tillgivna hund som ödet förde oss samman med, det var svårt. Trodde nog det var hon som stod för utmaningen att villkorslöst stanna för Saras skull. Men vete tusan om inte jag tycker jag fick det tuffare.  Nåväl. Några veckor överlever jag säkert. Finns en hel del att ta tag i när jag kommer hem. Mest roliga saker tror jag.  Älskar Dej Bm. ♥

Mest märkligt med denna korta vistelse är att vi efter bara en vecka kände det som vi varit mycket längre här. Normalt brukar det ju vara tvärtom. Troligen beroende på att vi var här i Oktober och att detta bara kändes som en förlängning. Definitivt lite kallare nu än då men fullt drägligt. Tempen sjunker till 8-10  grader på nätterna men går upp till 15-17 på dagarna ..i skuggan. I solen är det riktigt skönt. Soluppgång flera timmar tidigare än hemma och solnedgången lika mycket senare. Växer o är grönt är det men visst är mycket årstidsbundet.  Nu börjar avocadotiden. Snart blommar mandelträden.  Även andra veckan har kännts generös och vi tycker vi hunnit uppleva mycket.  Inte riktigt det vi planerat men massvis av annat.  Den här lilla hunddamen Sara har ju verkligen förändrat en hel del.  "Ingen ny hund efter Nisse förräns vi är pensionärer". Men herregud! Vi ÄR ju pensionärer!!😄  Det verkliga avgörandet skedde andra kvällen när ägarfamiljen kom ut till grannhuset och S

....men vi har gjort annat åxå. Bl.a. Så behöver vi ett uteförråd. Så det fick bli utrymmet bakom huset mot muren som fick modifieras. Smalt men långt.  Antonio har byggt på muren och fixat till gavlar. I går lades takbjälkar dit och däremellan tegelplank som samtidigt får tjäna som innertak. Sen ett lager armering på det.  Så idag var det dax att ta på sig hantlangarkläder o spotta i nävarna.  Blanda bruk Och langa upp det i hinkar till Antonio på taket.  Han är grym att jobba. Tur de bara var 15 grader varmt å inte 30... Sen blanda putsbruk till honom. Sara hade fullt sjå att hålla koll på oss och hans två hundar som hon inte gillade särskilt mycket. Jättemycket vakthund i henne och det är väldigt tydligt att hon vet var hon bor... Nu ungefär lika trött som husse. 😄