Ola´s Mobilblogg

men vad ska jag berätta om? En skitig bil vid en stolpe? Tillbaka i vardagen igen. En ljuspunkt var att Jakob fyllde år förra veckan. Barnbarna växer.

...mellan wireräckena. Bara 11 månader kvar till nästa resa ...förhoppningsvis. Behöver bara besikta hojjen tills dess.

Tanka o kissa Nisse och sen mala på. Mindre med snö o kallare är väl vad vi har att vänta för resten av dagen.

Vi kom igång själva i morse med. Minusgrader o lite son samt olycksbådande väder- o trafikrapporter lät oss förstå att det skulle bli en spännande hemresa. Rak rygg blev det åxå när vi fick lämna autobahn för en omväg på landet. PRECIIIS att vi kom upp för en backe.

Franz hade bommat igen o dragit på semester så någon vitvinspåfyllning bidde det ej. Däremot en god middag på restaurang där även Nisse var välkommen och fick service.

Efter att ha bunkrat diesel i Luxembourg tog det mindre än timmen att köra förbi Trier och kolla om Franziskus Hof hade söndagsöppet. Så var ej fallet på vi passade på att ta Nisse till veterinären och sen parkera vid Stellplatz Feiken precis utanför samhället. Lugnare nu än i somras.

I morse fick vi en del bekymmer att då igång motorn. Den lugna platsen bakom vägverkets saltupplag lutade lite en dåligt för att vi skulle få ekipaget i rullning. Mest beroende på att lite bromsar frusit fast i den plötsliga 7-graders kylan. Med gemensamma krafter fick vi dock 5-tons klumpen att röra sig tillräckligt för att då igång den lättstartade motorn. Nära ögat. Nu väljer vi den fina betalvägen för att slippa ev. isfläckar.