23/1-23. Måndag-Lunes

Tog tuffa vägen idag förbi Pepes häst. ”Tyskarnas hus”  kallar vi detta till vänster. Vi rundar stället varje gång vi åker bort o hem. Det bodde ett Tyskt par där när vi flyttade in. Sedan dess har det passerat många olika hyresgäster. Så inte lätt hålla reda på alla. Måste lära mig säga ”Roberts hus” istället. Det är namnet på engelsmannen som äger fastigheten. Nu har det nya paret byggt in altanen. Längst till höger skymtar vår gård. Riktigt kallt i morse. Bara sex grader. 

Sov dåligt inatt. Väckt flera gånger av Walter som gnällde o skällde. Det gjorde han därför att utanför stod Ravi o gjorde likadant. Svårt inte tycka synd om honom i kalla natten. Tur han har bra päls. 

På den branta stigen uppför passerar vi en ruin. Nedanför kan man se resterna av många drivbänkar där det nog odlades grönsaker för hushållet på söderslänten. Detta var kanske ett förråd för verktyg eller att förvara skördade saker. Nog inget boende. När vi flyttade hit fanns rester av taket kvar. Sakta återtar naturen makten t.o.m. över döda ting. 

En bit till o nästan uppe. Andfådd med värkande ben. Ravi o Walter springer som förgiftade råttor kors o tvärs. Sara håller mer samma kurs som jag. Havet vid Torrox skymtar. 

Upp över krönet och jag ser Frigiliana o havet vid Nerja genom olivlunden. 

Häruppe o ner till bäcken skiljer hundra meter i höjd. 

Härifrån leder stigen ner till stora vägen, våra vattenmätare och kommungränsen Torrox/Frigiliana. 

Kikar ner till vänster och ser Christine o Gordons hus mittemot vårt på andra sidan dalen. De har redan sol. 

Högre upp på andra sidan har vi Emilios Campo. Det vita mer i mitten är Antonios. 

På tillbakavägen kikar jag ner och ser tydligt att alla våra hus på denna sidan fortfarande ligger i skuggan. 

Här är dagens rutt. Jag gick i vänstervarv. Svängen runt Roberts hus syns tydligt. Likaså var toppen är där jag stannade o pustade en stund. Sen ner till vägen längst till höger o så tillbaka förbi Pia o Kent. Knappt två kilometer. Men OJ så jobbigt. Tar en timme av min dyrbara tid 😁. 

Britta tillbaka till Gbg för att träffa sin väninna Lena som ju nyligen förlorat sin livskamrat Gert Blomqvist. 

Jobbat lite med Rallyförbundet och anmält mig som hundtransportör vid Jordbruksverket. Då kan man hjälpa till att ta med en rescue hund till Sverige när man reser. Bra med samåkning ju 😁 🐕

Härligt. Solen inte ner förrän kvart över sex. Men bara tio grader idag. Brrr.