16/12-23 Sabado

Visst rekordkall December i Sverige… eller iaf längesen. Samma här. Kallaste morgon vi någonsin haft var för sex år sen när Sara låg utanför dörren. Då var det fem grader. 

Krattade lite på vår väg ner till boulebanan. Tar resten på Måndag. Sen ska det göras små rännor in mot diket så inte vattnet förstör alltsammans när regnet kommer. 

Idag skulle vi ta den lite längre rundan. Alltid kul o visa varför vi tycker så mycket om Andalusia.

Första stoppet blev fina utsiktsplatsen ovanför Frigiliana. 


Sen ner i byn för en kaffe plus chuorros. 

Nä nu lär vi dra!

Men först tanka. 15 kr/liter för dieseln. 

Sen en sväng ner till La Baraca (nakenstranden) på väg till Salobreña. 

Däruppe vid borgen är det en häftig utsikt. Mycket har urbaniserats sen vi fricampade därnere bland odlingarna. 

Men OJ Vad det har rasat stora stenbumlingar på vägen man kunde gå upp hit där nerifrån. Tur man inte var där då. Kolla noga. Där har vi gått med Nisse. 😳

Kolla klippblocket däruppe till vänster. Väger väl hundra ton. När släpper det helt?

Åt höger (sydost) har man städat upp bland odlingarna. O tydligen öppnat för fricamping igen längst bort till höger på fältet. Då för dryga tio år sen försökte man stänga för alla husbilar. Nu har man nog kommit på att även de människorna genererar pengar. Är ju liksom en liten by ute vid havet alldeles bredvid med en liten butik o nå barer. 

Villni veta mer om borgen där på toppen så kan ni kolla här. 

Åt andra hållet inåt landet så ser man snön på Sierra Nevada. Notera att Sveriges högsta berg når precis över tvåtusen meter. Därborta är det tretusenfemhundra meter på toppen. 

Vi drog mot Granada. Då MÅSTE man stanna vid embalse de Rules. Alltså största dammen ovanför Almuñecar efter vägen mot Granada. 

Bara mindre o mindre med vatten. Riktigt sorgligt. 

Så fortsatte vi mot Granada. Men straxt före vid Padul (där husbilen står 🙄) tog vi av vänster och följde den riktigt gamla vägen mellan Granada och Almuñecar. 

Man passerar, enligt mig, minst fyra olika landskap. 

Stannade här vid Mesón los Prados (Värdshuset vid ängarna). Riktigt coolt ställe mitt i skogen. 

Vore väl värt en middag där Kent o Pia? 😁

Fotot ljuger. De e mörkare därinne. 

Nästa obligatoriska stopp vid sedan många år övergivna raststället Mirador de la cabra montés. Outstanding utsikt. 

Oavsett åt vilket håll man tittar. 

Kul at Tilde gillade det mesta. Det är ju liksom grejen, att få folk först varför vi tycker så mycket om att bo här. 

Hon bangade inte att gå på kanter utan räcken. 

Klart jag skulle krångla lite med vår älskade Walter. Han var för övrigt otroligt uppspelt o glad att fritt få springa runt och utforska. 

Längre ner mot Otivar finns startplatsen för erfarna paragliders. 

Härifrån ska man klara att flyga ner till kusten vid  Almuñecar eller La Herradura. Jag är inte tillräckligt kaxig. 

Hungriga bjöd Tilde på jättegod vegetarisk spagetti utan köttfärssås såklart. Men med mycket annat godis. 

Så vare dax för obligatoriska jacuzzin 😁