30/12 En dag kvar av 2019.

Om man bortser från vädret just nu så har vi hittat ett väldigt fint ställe att bo på. Den här kanalbanken är faktiskt en halv mil lång. Så nog kan vi få motion allt. 

I morse följde vi kanalen åt andra hållet tills den slutar vid det långa träröret ner till kraftverket. Därnere ligger Östersjön som för två dagar sen var blankfrusen som en spegel. Men hade idag gått upp igen. 

Våra finingar. 


När Bm kommit hem från handlandet i Filipstad var det dax för mej åka till Nya Sukkafabriken i Storfors. 

Jag tänkte leta på hytten jag ska jobba med den närmsta tiden. Jodå, det rödvita som skymtar därinne till höger är min Lazlo som jag hoppas ska bli en rallybil igen. 

Hemma hade Britta kokat saft av de svarta vinbär jag plockade i höstas. Vi lär klara vintern här på Snedda. 

I morgon redan Nyårsafton och alltså slut på 2019. 

Året utan rallytävlande. Men åtminstone en Zolweig färdigbyggd om ett under skulle ske. 

Året då mitt jobb med rallyradion tog slut. Och svikarna visade sitt rätta jag. 

Året då vi startade Svenska Rallysportförbundet. 

Året då jag fick träffa chefen för Ducatis motoGP team och bli helsåld på den sporten. Mycket eller helt beroende på Janne Nilsson. Ser fram emot de kommande mc-turerna i vinter med honom och hans kunder.

Året då min Britta fick en ny höft och ett bättre liv. Fullt tillräckligt med händelser för att göra oss bägge nöjda. 

Året då vi byggde stenmurarna vid Casa BriOla. 

Året då vi provade Casan på högsommaren. Inget vi vill göra om. Ej heller att åka hem till Sverige i December 😁

Året då Walter blev en familjemedlem.

2020 Kommer bli intressant.