29/4 -25 Martes /Bm och Ola

Tänk vad sårbara vi är. Igår vid 12.30 gick strömmen, kyl o frys slocknar, ingen mat kan lagas eller värmas, telefonen fungerar inte, ingen tv, poolen cirkulerar inte mm mm. Det känns lite läskigt att vi är så beroende av el. 

Att jag sedan inte kunde lyssna på min bok, inte kolla Robinson o inte sticka (pga handleden) gjorde kvällen lång men flera korsord blev lösta 😉

Klockan 04.15 vaknade vi av att telefonen plingade o in komma alla meddelande från igår, flera lampor lyste o verkligheten var tillbaka. Tack alla ni som brydde er 🙏♥️🙏

Nu ska alla maniker som styr återställas o vi ska koka oss en kopp te. 

———

Idag var det dags att lasta av Lazlo, tvätta honom och sen fixa lite helgens äventyr. Erik dök upp och fixade dit ett par nya stänkskydd.

Så blev det lunch. Bästa passa på när det bjuds på raggmunk med fläsk och rårörda lingon.

Sen gav jag mig iväg på en roadtrip upp till Storfors för att hälsa på gubbarna där. Det går framåt med vrålåket ser jag. Det här ska visst vara den längsta ser ju producerade personbilen. Snart färdigrenoverad.

Hittade en välanvänd gammal Volvo N7:a på gården.  

Var tvungen att kika in och provsitta. Kunde inte minnas att ratten var så stor och att hytten var så kort. Inte heller att motorn satt så långt bak att den tog utrymme i hytten. Anledningen till nyfikenheten var nedanstående.

1974 var jag den första att äga en sådan lastbil i Örebro. Det här var då en helt ny modell med ny tipp tippbar front och modernare hytt. Riktigt häftig och snygg enligt mig.

Mitt egentliga ärende var emellertid att stilla min nyfikenhet och få ta en titt på Leif Salanders superfina V4a. 

Allt var som de säger i mint condition. 

Fullt, men snyggt i motorutrymmet.

När proppen ändå var ur så fortsatte färden upp till Blötberget för att Titta till vår lilla kiosk. Den ska målas nu i sommar. Nu stoppade jag in lite vinterkläder där och passade på att röja.

Jan Jan-Erik behöver plats för ett lass med Saab grejer som han måste flytta på. Då kom det här utrymmet väl till pass. Kul att kunna hjälpa till.

Passade självklart på att heja på Honom och Anna.

Skönt se att det inte går någon nöd på Brittmarie trots att jag inte är där. Men om fem dagar är fridens slut.