27/11 Miércoles är Onsdag

Britta fick vänta lite på att göra sin obligatoriska runda i morse. Hon skulle nämligen ha med mej. Och det var helt frivilligt från min sida. 

Stora trädet uppe hos ”Antonio vid Caracoles” som hade blåst av för några år sen hade nu vält. 

Solen stod högre än den brukar när hon stannar till här på morgnarna. 

Inte mycket till rotsystem kvar här. Hade väl ruttnat. Bara ett hål för Sara att undersöka. 

Nu fortsätter vi vägen ner mot vattenmätarna. Restaurang Caracoles i bakgrunden. 

Sara alltid lika ivrig när vi öppnar luckan för våra mätare. Hon har sett en ödla där nere en gång. Det glömmer hon nog aldrig. 

Bakvägen tillbaka visar tydligt att vi vid den här årstiden får vänta till halv elva innan solen träffar vår casa. 

Gillar man jordgubbar så kan ett jordgubbsträd vara en praktisk lösning. 

Så här ser bären ut. Smakar åt det hållet men inte riktigt lika. 

En del av våra grannar gillar ordning och reda. Medans andra inte alls bryr sig. Överst bor Kevin. Där nere bor Sergio. 

Dags för uppsnyggning...om det öht går. Vi skulle ner till stan. 

Hamnade vid vår favvosylta för lunch. 

Alltså jag säger bara...

Sen passade det bra svänga in vid vivero (handelsträdgården) Rio Seco. Här trivs Bm när hon och trevliga Martina får resonera växter. 

In till Cobos butik och köpa nypressad jungfu-olivolja. Något extra faktiskt. 

Hmm. Här sitter Sara o Bm lugnt i soffan. Då krafsar Walter på dörren. Jag öppnar. Han går raka vägen fram till dem och glider in mellan de båda. Han börjar ta sig friheter tycker jag o Sara. Brittas hjärta smälter. 

Första advent på söndag blev vi påminda om. Fick snabbt upp ett par julstjärnor. Men svårt känna stämningen 😁