Tid att reflektera.

Som hårt fysiskt och psykiskt arbetande egenföretagare är det svårt att (kunna) släppa gasen. Man lever i symbios med sitt jobb och faktiskt i stort sett utan några som helst skyddsnät. 

När man så plötsligt har tagit sig ledigt från jobbet. Till o med stängt av telefonen, så har man kommit långt. 

Nu ligger jag i hängmattan och försöker slappna av. Det går riktigt bra! Ganska mycket beroende på att jag har killar hemma med stort ansvar som ser till att ruljangsen hålls igång. En fantastiskt bra känsla. 

Vad begär jag av livet?

-att få vara frisk!? Ja naturligtvis gör jag det. Och jag har förmånen och turen att vara det. 

-Trygghet? Kan inte påstå att företaget gett mej trygghet. Men jag har alltid känt mej trygg i mej själv. Framförallt oftast väldigt nöjd med den tillvaro jag till syvende o sist själv valt. 

-Spänning? Jo det får jag tillräckligt med när vi drar iväg med vår Sukka på en avlyst rallysträcka. En utmaning att bemästra. 

-Upplevelser? Att få ta en sväng med vår älskade BEBe och hitta nya platser o vägar. Dynamik, rörelse, lukter och synintryck kombinerat med aktiv MCåkning är en gåva. 

-Utmaningar? Att lära sig hantera parasailet på rätt sätt och bli kunnig nog att kunna flyga på egen hand. Då har jag uppfyllt ytterligare en av mina drömmar. 

-Avkoppling? Jo just nu ligger jag här i hängmattan i vårt Casa BriOla och bara njuter av stillheten. Klockan är nu 19:59 och det är ännu en timma kvar tills solen går ner. Fåglarna låter överallt men på ett positivt sätt i stillheten. Långt borta en tupp som gal och någon hund som skäller. Luften stilla mot klarblå himmel. 

Vill nog säga att jag hamnat i vårt paradis tillsammans med Brittmarie. 

Så tillfreds som vi är med livet önskar vi att alla vore.