Summering av Midnattsolsrallyt (MSR).

Strax innan anmälningstiden gick ut fick jag ett erbjudande av Magnus Roland om att köra en SAAB 99 Turbo i MSR. Bilen var helt standard förutom stolar, båge, fjädrar och stötdämpare. Alltså ingen riktig rallybil men mycket lämplig att köra i regularityklassen med. I regularity ska man köra med en viss medelhastighet på specialsträckorna som inte är så hög att det kan kallas fortåkning. Det handlar istället om att hålla exakt jämn fart hela vägen. Det roliga med denna bil var att den var lackerad och stripad precis som de bilar vi själva byggde och tävlade med i början på -80 talet.

Helt avgörande var dock att jag ställde som villkor i mitt deltagande att Magnus själv skulle åka med. En synnerligen intressant och sympatisk människa som under just den tiden var chassiansvarig (om inte mer) på SAAB´s  utvecklingsavdelning. Under de 30 år som gått har han även hunnit med 10 år hos GM i USA men är hemma igen och driver med några partners företaget S2AB (Ess,TvåA,(AA)B). Hajar ni? Där jobbar detta snille med utvecklingen av bl.a. en mycket avancerad hjulupphängning (chassie) som bl.a. kommer hamna på superbilen Koenigsegg. Svårt att tacka nej alltså, även om det inte handlade om fullgaskörning. Många kommer att fråga mig om vad jag upplevde under denna helg och därför vill jag här nedan ge en liten redogörelse för eventet sett från min synvinkel.

Redan på Tisdagskvällen anlände vi till Rocklunda i Västerås för att installera oss med vår husbil där vi blev grannar med Johnny Johansson och hans Hillevi. De stora teamen hade redan anlänt och var i full färd med att bygga upp sina tält på serviceplatsen. På Onsdagsförmiddagen anlände så hela Team S2AB under ledning av Jörgen Trued. En sann SAABentusiast som bl.a. såg till att SAAB-spekulanten Antonov var med och körde MSR för två år sen. Bernt Andersson från Andersson&Andersson som fixat ”min” bil kom till sammans med Amerikanarna Travis Decker och Sean Ryan. Från Stockholm kom Jörgen Trued samt 4:e teamdeltagaren Eric Uppsäll med sitt gäng och ”Fullfarts 99:a Turbo”.

Dagen blev intensiv med besiktning av bilarna och sedan ut för att kalibrera de nya tripmätarna. För Magnus och mej tog det flera timmar då vi inte riktigt förstod att man först skulle göra en grundinställning INNAN man började med kalibreringen. Då hade vi väl kört den milslånga sträckan fram och tillbaka två gånger. Nåväl. Till slut förstod vi hur det skulle göras och vi fick till det hela så vi blev ganska nöjda. Sedan var det bara att åka tillbaka till rallycentrat för att invänta starten av första specialsträckan. Den gick utom tävlan för oss i regularityklassen så många passade på att gasa lite extra runt konor och halmbalar vid Rocklunda. Men inte vi. Vi tog tillfället i akt att för absolut första gången försöka hålla de 38 km/tim som vi läst skulle gälla på de tre övriga specialproven i tävlingen. Planen var att med en välkalibrerad trip stämma av den beräknade körtiden för varje avverkat hundratal meter mot ett stoppur och anpassa farten därefter.  Det visade sig vara mycket svårare än vi kunnat föreställa oss och vi var enligt vår egen tidräkning c:a 7 sekunder fel när vi kom i mål. Sju sekunder innebär 70 prick då man får en för varje tiondels sekund man avviker från idealtiden. Inte nog med att tiden vid målgång på varje sträcka skall vara perfekt. Efter sträckorna skulle det även finnas hemliga tidskontroller som rapporterade in våra avvikelser och alltså skulle innebära ytterligare prickbelastningar. Mycket funderande över teknik och strategi var det på kvällen för mej och Magnus. Tur att inte första sträckan räknades.

Tidigt Torsdag morgon bar det iväg mot Kolsva MS och Bockhammar Väst nr 1. En fantastisk häftig och krokig allmän väg som tillhör rallyklassikerna. Vi hittade en bra rytm för de anbefallna 50 km/tim som alla fartsträckor skulle köras med.  Med jämn gas på treans växel och träffade målet tämligen precis. Totalt bara 1,3 sekunders avvikelse inklusive hemliga kontroller innebar 13 prickar och en total 3:e plats på sträckan!!  Våran Jörgen Trued var tvåa med endast nio prickar! Alltså en kanonöppning för Team S2AB. Snart kom vi nybörjare ner på jorden igen. Efter fyra körda sträckor var vi nere på en fullt acceptabel 6:e plats medans Jörgen och Klas behöll sin andraplats. Vi var i våra ögon inte alls dåliga. Det var bara alla de andra som var så grymt mycket bättre. Nu väntade specialprovet Hamre uppe vid uppehållet i Hedemora. Nu var det dags för 38 km/tim men jag hade hört att man bara skulle prickbelasta dem som körde saktare än 38 km/tim och drog därmed en lättnandes suck. Det hela blev ju så mycket enklare då. Min hörsägen förmedlade jag naturligtvis till hela teamet varför Travis, Jörgen och jag gasade på litet extra på den kringelkrokiga asfaltsbiten. Tyvärr visade det sej senare att min hörsägen var fel. Det fanns ingen skriftlig bulletin utfärdad om detta varför vi alla tre ådrog oss ett helt lass med prickar. Jag och Magnus fick 407 prickar vilket innebar att vi omgående for ner på 24:e plats, Travis körde ändå fortare och åkte ner på en 26:e plats. Men värst var det för Jörgen och Klas som åkte ner från sin andraplats ända ner till 27:e!! Jag kan ju villigt erkänna att jag inte kände mej särskilt glad av att ha vidarebefordrat sådan felaktig information. Brittmarie (och flera andra) var inte sena att påminna mej om att man aldrig får ta emot muntlig information utan den skall vara skriftlig…

Nåväl. Vi nybörjare tillsammans med Amerikanarna ryckte väl på axlarna, bet i det sura äpplet och fortsatte en dyrköpt erfarenhet rikare. Värst var det förståss för vår Teamchef Jörgen som nu tappat alla möjligheter till segern. Vi andra som aldrig kört MSR tidigare kunde åtminstone glädjas åt att få köra på klassiska rallysträckor som man inte trodde fanns. Så grymma!!

Tillbaka till Bockhammar Väst 2 så ville inte vår SAAB starta. Med hjälp av Jörgen och Travis så konstaterade vi att det var bränslepumpsreläet som krånglade. Med hjälp av ett gem så fick vi igång bilen och kunde köra in i tidskontrollen tre minuter försenare, vilket innebar ytterligare 300 prick.

Nu var ju ändå våra chanser till en hygglig placering borta så vi var nog mest glada av att vi kunde fortsätta över huvud taget. Vilka vägar! Vilka funktionärer! Vilken publik! Vilket väder!! Det var ju lovat regn och rusk. Turligt nog såg vi dock inte mycket av det mer än på en transport i Dalarna samt vid de historiska bilarnas ankomst till etappmålet vid Rocklunda på Fredagskvällen.

Efter första dagen så låg Jörgen och Klas på 31:a plats men med SS 5 borträknat skulle de ha varit i ledning. Travis och Sean hade haft lite andra hyss för sig också så de låg på en säker 39:e plats och det gjorde nog inte så mycket till eller från med prickarna från SS5. Magnus o jag var 37:a mot att vi bara legat runt 19:e om vi sluppit BÅDE SS5 OCH transportprickarna.

Fredagen innebar en minnesvärd runda i vackra Roslagen med fantastiska vägar och ett trevligt uppehåll i Östhammar. Efter den dagen hade vi avancerat från 37:e till 31:a (10:a utan SS5!). Jörgen och Klas körde fantastiskt och avancerade upp till 25:e plats (men borde istället vara ledare även efter dag 2). Travis och Sean höll sin 39:e plats men hade faktiskt åstadkommit flera mycket bra sträckresultat.

Sista tävlingsdagen på detta långa rally var förlagd till Sörmland. Här hade vägarna en helt annan karaktär och var mycket mera skiftande. För oss nybörjare i regularity innebar detta mycket svårare prövningar då det var knivigare hitta den jämna rytmen som krävdes. Vi är djupt imponerade av de ekipage som hela tiden lyckats köra så exakt att de bara blev belastade med enstaka prickar.

Slutställningen i mål blev att Jörgen Trued och Klas Nyström hade kört upp sig till 24:e platsen och missade nu på grund av mej den överlägsna segern som de var så väl värda. Jag och Magnus Roland hamnade till slut på en modest 26:e (11:e?!) plats och de verkliga nybörjarna Decker och Ryan blev till slut 38:a.

Jag vill tacka hela teamet med Magnus Roland och Jörgen Trued i spetsen för denna nya erfarenhet och särskilt då till sistnämnda för hans oerhört sportsliga uppträdande mot i synnerhet mig som ju faktiskt såg till att han och Klas missade en välförtjänt seger. Ett stort tack även till Servicegänget från Vadstena med Bernt Andersson i spetsen samt mina ”egna” servicekillar Stig-Åke och Göte som mötte upp på varenda serviceplats.

Detta blev för mig en mycket minnesvärd och trevlig upplevelse. Här finns mycket att lära. Det var även verkligen kul att se det fanns så många SAAB-fans kvar